Home alone. En lördag. Exalterad, big no no. Det blir inte bättre när man kommer hem och ser att Sverige har förlorat med 1-0. Det blir nog inget VM. Pinsamt indeed. Speciellt när jag befinner mig så nära danmark som jag faktiskt gör.
PAIN.
Ska nog ta ett bad. Är kall som bara den, jag har ju inte direkt någon som kan värma mig nu.
Jag vill inte gå och lägga mig heller
… det känns som det kommer bli svårt att somna.
Jag vill åka hem på fredag. Jag hoppas att det kommer funka.
Trots denna nedstämdhet så är jag lycklig och kan inte sluta le. Får man vara så här lycklig? Det börjar bli kallt ute, men i mig så känns det som vår. Så kan jag nog bäst förklara hur jag känner. Och allt det här beror på han.
Han.
Han. Han. Han-
Det är typiskt.
Bisou
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar