måndag 29 mars 2010

Who do you dance for?

Måndag. Ny kurs nya möjligheter. Jag har varit hyper hela dagen... så nu börjar jag bli trött. Det är jobbit att vara hyper.
Anyways, skolan var soft! Kul att träffa Rosa och Alina igen. Cutiepies. Saknat dem något så grymt. Efter 12 blev det fika och jag snodde en kopp. Andra shoppade skor och linnen. Jag höll hårt i pengarna när en röd-dröm satt som skuren på mig. Men jag tog några djupa andetag och sedan hängde jag tillbaka klänningen på sin plats. Bra elin. poäng.

Kom hem och sov efter den eftermiddagen. Tror jag börjar bli lite sjuk. Hänging som bara den.
Nu väntar en varm dusch, och insmörjning. Sen ska jag nog sova lite mer.
SOV sjukt fucking dåligt inatt. Vet inte vad det beror på.
finns säkert någon faktor.

aja.
imorron åker jag till Nicke Picke. Fiii fan vad jag är kär i karln. mmm.
hiihi

puss och godnatt

söndag 28 mars 2010

There is no halo around my head



söndag och sommartid. skönt.
jag sov länge. också skönt.
sen städade jag, helt klart mindre skönt.
sen for jag in till entre. nice. att titta på saker gör mig glad. Men ett par skyhöga babes fick snällt följa med hem. Eftersom jag fick vg på senaste tentan, så tänkte jag att jag var värd dem. :) helt rätt tänkt.

what else, what else?
jag är en konflikt sökande slyna.



puss puss

swing, swing

för en liten stund sedan operarde jag mig själv. Jag tog (läs drog) bort en leverfläck. Jag vet inte hur bra det var. Inte bra alls misstänker jag. Men vad gör man inte för lite action med blod en lördagskväll som denna.

hehe.

men jag lever.
det slog mig precis att jag kom hem from the fabulous city New York för ett år sedan typ på dagen.
fan, tiden går fort.
life life life life.

Nu och Då.
jag och jag.




















rock n roll

puss och godnatt.

lördag 27 mars 2010

the pursuit of happiness

Jo, jag vet 0 skrivet på en tid. Men jag har inte orkat. Att få ner bra ord i en blogg kändes som en omöjlighet.. att skrika kändes mer rätt. Men stormen är nu över. Vilket känns bra.
Jag hoppas att förtroendet kan komma tillbaka och att det blir han och jag igen. På rikigt.
Han gör mig lycklig. Jag älskar honom.

Efter den stormen blev det tenta vecka, den här veckan alltså. PAIN. för första gången känner jag av att jag läser två program. En hel drös med uppgifter hade jag den här veckan. En omöjlighet för vissa. Men jag lovade mig själv att jag skulle klara av det...
och med lite vilja och envishet gick det faktiskt vägen. SIsta tentan lämnade jag in igår. JAG är så jälva stolt över mig själv!!!!!
Nu är det lördag. helg. och jag kan bara CHILLA hela fucking helgen. FII FAN VAD SKÖNT.

Just nu sitter jag och smuttar på en aquatini. Har precis varit på ica och inhandlat lite magazines som ska avnjutas.

Så.. livet borde egentligen vara lite på top just nu. Men det är det inte. Jag mår dåligt. fan. jag är ju ett sånt där eksem-barn, och det gör sig väldigt bra påmint just nu. Hela min kropp kliar. Painful. Speciellt mitt ansikte. det är inte så kul.
aj aj.


Så här ser jag tex ut idag. nej det är inte röd ögonskugga jag applicerat runt ögonen. thats just the way I look.

men, nu tror jag att jag har klagat färdigt.

Åh, vet ni. Det här trillade ner i min brevlåda i veckan...




Så jävla värt. Har helt klart världens bästa systerdöttrar.

nej, en till tini kanske. att dränka bekymmer med alkohol är jag rätt bra på.

puss fellas

söndag 7 mars 2010

Patience

Jag försöker att sätta min sista punkt. Men det är så mycket jag vill säga, så mycket jag vill få ur mig. Mitt huvud snurrar av ord, ord som jag vill ner på papper. Men med pennan mot papperet kommer inga ord eller en massa ord. Allt i en enda stor röra. Vad har jag gjort? Jag älskar honom. Mina handlingar ifrågasätts självklart, gör man så här mot någon man älskar? Svaret är ja, om man inte älskar sig själv. Rädd för att vara ärlig och anförtro. Panik och rädsla, jag var säker på att han inte älskade mig.
Om det ändå bara varit en mardröm. Men verklighen avspeglas rätt bra när väl sömnen tar över och ger liv åt de verkliga mardrömmarna. Mardrömmarna som inte är så skrämmande gemfört med min verklighet. Jag har skrivit i dagar nu. Min sanning. Det jag har gjort är egoistiskt och elakt. Att få vara en del av hans liv kan jag ha kastat bort. Kastat bort, som om det inte vore något värt. Vad har jag gjort? Innan jag blir bortdömd helt vill jag ge honom min sanning. Inget förlåt, inget bönande, bara en sanning.