Jag är hos dig igen

Som du kanske har förstått, jag är hos dig igen. Jag försvann ett tag på vägen men jag saknade dina sinnen. Det har varit tungt och grått, jag är frusen än. Där livet sköljde bort oss, och vi glömde våra minnen. Och som du kanske redan vet, jag är oslagbar. Jag far hellre framåt mot min välja, än jag vänder. Du är sval sen blir du het. Du har känslorna kvar. Och när väggarna rasar och jag undrar vad som händer. Du har dina moln, och jag kan inte skingra dem, kan inte låta dem va. Och jag har mina ord, som du sa. Som du kanske redan hört, jag blir aldrig klar. Du sluter dina ådror om du sätter och väntar. Som du redan berört. Här är glimmande dag. Välsignade december står för dörren, och livet längtar. Som du kanske redan sett, första snön kom inatt. Nu flyttar vi med fåglarna som trotsar Atlanten. Har du hittat rätt? Kan du höra ditt skratt? Kan du leva med ena foten över kanten? Vi vinner ingen tid, och vi får inte vänja oss för då är allting förstört. Jag är hos dig igen, som du kanske redan hört.